Världshälsoorganisationen (WHO) har de senaste decenniet på olika sätt verkat för att det främjande perspektivet på psykisk hälsa ska få ett större genomslag, särskilt bland unga. Redan 2010 gavs det en topprioritet [1] och sedan dess har EU och WHO haft gemensamma agendor för att lyfta ämnet [2]. Budskapet har varit att ett brett främjande av den psykiska hälsan är nödvändigt och bör ses som en investering i framtiden. Ändå är konkreta utvärderade verktyg och metoder som de arenor – särskilt skolan – har att utgå ifrån något som lyser med sin frånvaro [3]. De metoder som finns är utformade för att förebygga psykisk ohälsa och inte främst för att främja psykiskt välbefinnande (läs mer under fliken Forskningen).
Men det sker satsningar även i Sverige. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har de senaste åren utlyst stora anslag kring forskning om ungas psykiska hälsa. Våren 2019 kom också ett välkomnat initiativ från Sveriges Kommuner och Regioner till en kraftsamling för psykisk hälsa [4]. Ett av arbetsområdena inom denna kraftsamling handlar om att rusta individer för att nå sin fulla potential och välmående. Här passar SIM-projektet väl in tycker vi som arbetar med det.
Teoretisk utgångspunkt och definition
Vid utformningen av nya främjande insatser blir det viktigt att definiera teoretiskt vad som avses med psykisk hälsa, eftersom detta kommer att påverka såväl utformning av själva insatsen som hur den följs upp och utvärderas. Solution-focused Intervention for Mental health (SIM) har sin teoretiska utgångspunkt i WHO:s definition av psykisk hälsa som är en av de mest citerade i litteraturen. Den beskriver psykisk hälsa som ett allmänt tillstånd av mentalt välbefinnande där individen kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av normala påfrestningar, arbeta [eller studera] effektivt och bidra till det samhälle han eller hon lever i [5].
Av WHO:s definition framgår att psykisk hälsa är något annat än frånvaro av psykiska besvär eller psykisk sjukdom. Den är något positivt, en resurs med ett värde i sig. Det är också anledningen till att den bör uppmärksammas – mätas, analyseras och främjas – för sig, med för ändamålet särskilt utformade insatser [6,7]. Ur ett folkhälsoperspektiv är detta mycket viktigt. Det har länge antagits (i det tysta) att så länge prevalensen av psykisk sjukdom och psykiska problem är låg i befolkningen så är nivåerna av psykisk hälsa höga. En växande forskning visar dock att höga nivåer av välbefinnande – som inte bara speglar frånvaron av psykisk sjukdom – oberoende predikterar inte bara en mindre förekomst av sjukdom utan också har en rad positiva effekter på både individ och samhälle [8,9,10,11].
Psykisk hälsa i den här den positiva bemärkelsen innefattar både välbefinnande och funktion – som också kan ses som uttryck för de två dominerande traditionerna inom den vetenskapliga litteraturen om psykisk hälsa [6]. Välbefinnande relaterar till den ena av dem, hedonism, som bland annat handlar om att uppleva positiva känslor, att vara engagerad och nöjd med livet [12,13]. God funktion relaterar till den andra, eudaimonism, som kan handla om självacceptans, personlig utveckling, autonomi, upplevelsen av mening, social integration och social acceptans [7,14,15). Den eudaimoniska traditionen innefattar alltså både psykologiska och sociala aspekter av funktion – delar som känns igen från WHO:s definition.
Operationalisering – att mäta psykisk hälsa
En av de få psykometriskt utvärderade och epidemiologiskt gångbara (dvs. inte alltför omfattande) instrumenten som finns att tillgå för att på ett tillförlitligt sätt mäta psykisk hälsa enligt vad som beskrivs ovan är Keyes´ Mental health Continuum-Short Form (MHC-SF) [16]. MHC-SF togs ursprungligen fram i en amerikansk kontext men har sedan dess utvärderats och används i hundratals studier runt om i världen. En studie från i år visar att MHC-SF även har psykometriskt tillfredställande egenskaper då det används bland svenska ungdomar [17]. Instrumentet har också den fördelen att det till innehållet relativt väl speglar de olika delarna i WHO:s definition. Figuren nedan ger en schematisk koppling mellan teoretisk och operationell definition av psykisk hälsa utifrån MHC-SF. Genom så kallad faktoranalys framgår att psykisk hälsa mätt med MHC-SF kan förstås utifrån dels en generell komponent av välbefinnande – bestående både emotionellt välbefinnande och sociala och psykologiska aspekter av funktion – dels tre specifika komponenter av emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande. Av analyser framgår också att den generella komponenten är den dominerande genom att förklara 73 procent av variationen i de ungas psykiska hälsa medan de specifika komponenterna tillsammans förklarar resterande 27 procent. För en mera teknisk och komplett beskrivning av kopplingen mellan instrumentets indikatorer och latenta faktorer, se [17].
Den som besvarar MHC-SF får ange hur ofta den senaste månaden hen känt 3 tecken på hedoniskt välbefinnande och 11 tecken på eudaimoniskt välbefinnande – Aldrig, En eller två gånger, 1 gång/vecka, 2–3 gånger/vecka, Nästan dagligen eller Dagligen. Ju oftare man känt dessa desto bättre psykisk hälsa. En person som har upplevt minst 1 tecken på hedoniskt välbefinnande samt minst 6 tecken på eudaimoniskt välbefinnande nästan dagligen eller dagligen den senaste månaden kan utifrån MHC-SF klassificeras som flourishing – dvs. blomstrande i sin psykiska hälsa. Det räcker alltså inte med att ofta ha känt glädje, eller bara tecken på emotionellt välbefinnande den senaste månaden, för att klassificeras som flourishing utan man behöver även ha upplevt ett antal tecken på god funktion.
I befolkningsundersökningen Liv och hälsa ung Västmanland har MHC-SF använts sedan 2014 för att följa den här typen av psykisk hälsa. Analyser från 2014 och 2017 års undersökningar visar en statistiskt signifikant minskning av den psykiska hälsan bland elever i årkurs 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Minskningen ses främst bland tjejer samt personer med en eller flera funktionsnedsättningar [18].
Vidare framgår av 2020 års undersökning att andelen med blomstrande – eller som det ibland på svenska benämns fullgod psykisk hälsa – bland tjejer uppgår till 36 procent och bland killar 44 procent [19]. Det är ingen signifikant minskning från föregående undersökning 2017 – även om en viss minskning kan ses för killar i gymnasiet – men resultaten visar ändå på ett tydligt behov av att arbete mer främjande så att fler unga kan uppnå en fullgod psykisk hälsa. Och det är vad Solution-focused Intervention for Mental health (SIM) syftar till.
Kopplingen mellan psykisk hälsa och utformningen av SIM
SIM – som beskrivs mer utförligt under fliken Forskningen samt fliken SIM-metoden – är en universell intervention som utformats för att främja psykisk hälsa bland gymnasieelever. Metoden är alltså inte en behandlingsinsats utan riktar sig till alla elever oavsett nivå av psykisk hälsa. Programmet är manualstyrt och består av 9 samtalsträffar som återkommer med cirka en veckas intervall. SIM leds av specialutbildande mentorer i halvklass (mentorsgrupper) där cirka 10–15 elever deltar. Under träffarna behandlas fyra teman varav tre är direkt hämtade från mätinstrumentet MHC-SF – i form av emotionellt välbefinnande samt social och psykologisk funktion. Det fjärde temat är skoltrivsel och har inkluderats utifrån att det är så starkt kopplat till målgruppens psykiska hälsa – det visar både forskning och befolkningsundersökningar som Liv och hälsa ung. Figuren nedan till exempel visar sambandet mellan medelvärden på MHC-SF och självrapporterad skoltrivsel – ett närmast linjärt förhållande.
Sambandet mellan psykisk hälsa och skoltrivsel
I SIM får eleverna individuellt välja olika fokus-områden som de får arbeta med i helgrupp, i resursteam samt även enskilt. Syftet är att få eleven att upptäcka, utforska och utveckla sina egna resurser kring valt fokus. Fokusområdena är hämtade direkt från indikatorerna i MHC-SF samt från studier av vad som är viktigt för skoltrivsel. Arbetssättet grundar sig på lösningsfokuserade förhållningssätt och tekniker där mentorn har rollen som facilitator med uppgift att coacha eleverna att coacha sig själva och varandra. För mer information om metoden, läs vidare under fliken SIM-metoden.
Referenser
Länkarna nedan öppnas i ny flik.
- Stengård E, Appelqvist-Schmidlechner K. Mental Health Promotion in Young People – An Investment for the Future: World Health Organization; 2010.
Mental Health Promotion in Young People – an Investment for the Future (pdf) - European Framework for Action on Mental Health and Wellbeing. EU joint action on mental health and wellbeing.
European Framework for Action on Mental Health and Wellbeing (pdf) - SBU. Universella program i skolan för att främja psykisk hälsa bland unga 2016 [Available from:
Universella program i skolan för att främja psykisk hälsa bland unga (pdf) - Kraftsamling för psykisk hälsa. Sveriges Kommuner och Regioner.
Kraftsamling för psykisk hälsa – SKR - World Health Organization (2013). Mental health action plan 2013–2020.
Mental health action plan 2013–2020 (pdf) - Friedl L. Mental health, resilience and inequalities. World Health Organization Regional Office for Europe: Denmark; 2009.
- Huppert FA. Psychological Well-being: Evidence Regarding its Causes and Consequences. Appl Psychol. 2009;1(2):137-64.
- Chida Y, & Steptoe A. Positive Psychological Well-Being and Mortality: A Quantitative Review of Prospective Observational Studies. Psychosomatic Medicine. 2008;70(7), 741–756.
Positive Psychological Well-Being and Mortality: A Quantitative Review of Prospective Observational Studies - Diener E, Helliwell J, & Kahneman D. International differences in well-being. 2010. Oxford University Press.
- Huppert F & So T. Flourishing Across Europe: Application of a New Conceptual Framework for Defining Well-Being. Social Indicators Research. 2013;110(3), 837–861.
Flourishing Across Europe: Application of a New Conceptual Framework for Defining Well-Being - Wood A & Joseph S. The absence of positive psychological (eudemonic) well-being as a risk factor for depression: A ten year cohort study. Journal of Affective Disorders. 2010;122(3), 213–217.
The absence of positive psychological (eudemonic) well-being as a risk factor for depression: A ten year cohort study - Diener E. Subjective well-being. Psychological Bulletin. 1984;95(3):542-75.
- Kahneman D. Objective happiness. In: Kahneman D, Diener E, Schartz N, editors. Well-being: The foundations of hedonic psychology. New York: Russell Sage Foundation; 1999. p. 3-25.
- Ryff CD. Happiness is everything, or is It – explorations on the meaning of psychological well-being. Journal of Personality and Social Psychology. 1989;57(6):1069-81.
- Keyes CL. Mental illness and/or mental health? Investigating axioms of the complete state model of health. J Consult Clin Psychol. 2005;73(3):539-48.
- Keyes C L M. (2009). Atlanta:
Brief Description of the Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF) (pdf)
Accessed October 31, 2020. - Söderqvist F, Larm P. Psychometric evaluation of the mental health continuum – short form in Swedish adolescents. Current Psychology. 2021;
Psychometric evaluation of the mental health continuum – short form in Swedish adolescents - Söderqvist F. Skillnader i positiv psykisk hälsa bland skolungdomar: Analys utifrån Liv och hälsa ung undersökningsåren 2014 och 2017. Folkhälsomyndigheten, Solna, 2018.
Skillnader i positiv psykisk hälsa bland skolungdomar – Folkhälsomyndigheten (pdf) - Liv och hälsa ung Västmanland 2020. Presentation av länets resultat. Region Västmanland.
Liv och hälsa ung Västmanland 2020 – Region Västmanland (pdf)