SIM-metoden

SIM som interventionsmetod är en gruppbaserad coachning med gymnasieungdomar som syftar till att främja psykisk hälsa. Den är framtagen inom forskningsprojektet Skolbaserad intervention för att främja ungdomars psykiska hälsa- en genomförandestudie.

SIM-metoden har utformats så att den omfattar de teman som återspeglar teorin om psykisk hälsa och hur den mäts, se fliken Psykisk hälsa. Den utgår därmed från en normativ modell, men – och det här är viktigt – dialogen som förs under gruppträffarna utgår från lösningsfokuserade förhållningssätt och tekniker, se fliken Lösningsfokus.

I SIM-metoden utgår vi från indikatorer för psykisk hälsa och skoltrivsel. Vi har också ett förantagande om att alla elever ” vill och kan arbeta med något” och att detta kan leda framåt emot deras önskade framtid. Vad eleven ”hoppas på skall börja hända och resurser och förmågor som gör detta möjligt” undersöks och förstärks i den lösningsfokuserade dialogen. Detta är den motivation som vi arbetar med i SIM.

Teoretiskt passar den process vi arbetar med i SIM väl in på modellen för beteendeförändring som tidigare beskrivits av Michie och kollegor i det så kallade COM-B system – a framework for understanding behavior [1]. ”Motivation” enligt COM-B är de processer som ger energi och påverkar beteendet till exempel genom att fatta beslut, styra vanor och även generera känslomässig respons. ”Capability” är individens förmåga att agera mot målet. I SIM-metoden övar eleven sig i denna förmåga och får ökad kunskap genom korta psyko-edukativa inslag och framför allt insikter om sina egna resurser i den coachande processen. ”Opportunity” definieras i COM-B som alla faktorer som finns utanför individen och som möjliggör det önskvärda beteendet – som i sin tur påverkar de tre komponenterna i modellen.

I den lösningsfokuserade samtalsmodellen uppmuntrar vi eleverna att lägga märke till vad som är hjälpsamt i vardagen och att ta stöd i nätverket som finns omkring eleven. Relaterat till Michie och kollegors senare publikation om taxonomier av tekniker som föranleder beteendeförändring [2], är några av de ”aktiva” komponenter i arbetsprocessen med SIM till exempel:

  • Måluppfyllelse (goal attainment)
  • Socialt stöd (social support)
  • Tillit till sig själv och sin egen förmåga (self-belief)
  • Resursåterkoppling (feedback) och detaljerade föreställningar och beskrivningar av önskat läge (imaginary reward)
  • Positiva skillnader (imagining of future outcomes).  
SIM-modellen: mål, medel och process.
SIM-modellen: mål, medel och process. Klicka på bilden för en förstoring.

De aktiva komponenterna i SIM tar avstamp i det lösningsfokuserade förhållningssättet och dess tekniker där ungdomen coachas i att enskilt såväl som i grupp upptäcka, utforska och (vidare)utveckla resurser med tydlig koppling till psykiska hälsa och det som bygger den.

Mentorn fungerar som en facilitator för gruppträffarnas innehåll och process. Mentorn benämns gruppcoach eftersom rollen till största del innebär att coacha eleverna och att stödja eleverna i att coacha varandra. Eleverna får jobba med att upptäcka, utforska och (vidare)utveckla resurser som främjar olika känslor, egenskaper och färdigheter med tydlig koppling till den psykiska hälsans beståndsdelar samt skoltrivsel.

Eleven coachas i att upptäcka resurser som är viktiga för den psykiska hälsan. Detta skapar en medvetenhet som motiverar eleven att utforska sina resurser, något som ger tilltro till den egna förmågan och som ytterligare förstärker de egna resurserna och möjligheten (valet) att vidareutveckla dem.

Interventionens upplägg i skolan

SIM ska kunna implementeras i skolmiljöns befintliga strukturer och ledas av specialutbildade mentorer vid skolan.

Gymnasieungdomarna deltar i nio veckovisa gruppträffar. De har tillgång till anpassat material, via en app med personligt inlogg, som stöd för den coachande processen. Mentorerna genomgår fyra dagars handledarutbildning samt handledning i SIM-metoden. Som metodstöd har de manual, kortfilmer, powerpointbilder samt personligt inlogg till en dashboard med det pedagogiska uppföljningsverktyget Group Session Rating Scale (GSRS) för att mäta och tillsammans med elevgruppen reflektera över upplevelsen av gruppträffen och samtalsalliansen [3].

Översiktligt upplägg för de nio träffarna

Schema för SIM-träffarna.

Startträff:
Introduktion av helheten i SIM, psykisk hälsa och lösningsfokuserad coachning. Uppstart av den coachande processen och resursteamen.

Träff 1, 3, 5, 7:
Temaintroduktion emotionellt välbefinnande, skoltrivsel, psykologiskt välbefinnande och socialt välbefinnande. Avslutande uppföljning av elevens utveckling i sitt tidigare valda fokus.

Träff 2, 4, 6:
Uppföljning av elevens fokus, coachning i resursteamen och fortsatta uppgifter att träna på för att utveckla valt fokus.

Träff 8:
Uppföljning av elevens fokus, djupare reflektion över helheten, resursåterkoppling och fokus på att bibehålla uppnådda effekter i form av positiva skillnader.

Teman och underliggande fokus för eleven att välja att arbeta med

Eleven väljer individuellt en av de indikatorer som finns föreslagna under respektive tema under träff ett, tre, fem och sju. När eleven valt kallar vi indikatorn för ”mitt fokus”. Under träff ett väljs ett eget fokus från temat emotionellt välbefinnande. Under träff två följs detta fokus upp och en kort uppföljning görs också under träff tre. Under träff tre väljer eleven ett fokus från temat skoltrivsel vilket följs upp under träff fyra och träff fem. Likaså väljer eleven ett fokus under träff fem, då från temat psykologiskt välbefinnande sedan följs upp under träff sex och träff sju. Under träff sju väljer eleven ett sista fokus och då från temat socialt välbefinnande, som följs upp under träff åtta tillsammans med helheten.


Solution-Focused Intervention for Mental Health

TEMA: Emotionellt välbefinnande

FOKUS: Att utveckla
min förmåga att känna mig…

  1. glad
  2. nöjd
  3. engagerad

TEMA:
Skoltrivsel

FOKUS: Att utveckla
min förmåga att

  1. känna lust till att vilja lära mig nya saker.
  2. vara en bra kompis.
  3. ta stöd av andra när jag behöver.
  4. skapa studiero.
  5. studera på ett sätt som hjälper mig att nå ämnesmålen.
  6. föra goda samtal där jag lyssnar på andra och andra lyssnar på mig.
  7. använda det inflytande jag har i skolan.
  8. jag väljer och formulerar mitt eget fokus.

TEMA: Psykologiskt välbefinnande

FOKUS: Att utveckla
min förmåga att…

  1. tycka om mig själv.
  2. vara mig själv med andra.
  3. känna att livet är meningsfullt.
  4. ta ansvar för och ha strategier för att hantera vardagen.
  5. anta utmaningar som får mig att växa som person.
  6. skapa och behålla goda relationer

TEMA: Socialt
välbefinnande

FOKUS: Att utveckla
min förmåga att…

  1. bidra till det samhälle jag lever i.
  2. känna gemenskap med andra människor.
  3. upptäcka det goda som händer i samhället.
  4. lita på andra människor.
  5. förstå hur samhället fungerar.

Lösningsfokuserad ansats i SIM-träffarna

”När vi gör och är i den lösningsbyggande processen stödjer vi varandra känslomässigt.”

Cynthia Franklin, samtal 2018-11-28

Gruppträffarna i SIM bygger på förhållningssättet att alla innerst inne vill något, alla har resurser och kan agera och allt är i ständig förändring. Vi kan i den processen hitta det som är mest användbart just nu för att påverka framtiden mot det som önskas.

Gruppträffarna är uppbyggda utifrån grundläggande element och tekniker i det lösningsfokuserade arbetssättet. Manualen består av konkreta återkommande samtalsövningar och korta informationsdelar som bildar ramen för upplägget i samtliga träffar. I tillägg till denna ram använder gruppcoachen lösningsfokuserad resursåterkoppling och samtalsfrågor generellt i samtalsprocessen för att bjuda in eleverna till stärkande samtal i linje med temat för den aktuella träffen.

Ett lösningsfokuserat gruppsamtal kan inte till fullo följa en manual. En lösningsfokuserad gruppcoach i SIM lyssnar på det eleverna säger, väljer ut det som verkar vara hjälpsamt för att komma framåt mot det som önskas och bygger vidare genom att fråga eller bekräfta det eleverna uttryckt.

Varje elev kommer att ingå i ett resursteam som stödjer önskad utveckling. I dessa resursteam kommer eleverna att introduceras till och tränas i lösningsfokuserade samtal och resursåterkoppling med syftet att stödja sin egen och andras utveckling.

”Nyckeln till engagemang är att ställa frågor.”

Cynthia Franklin, samtal 2018-11-28

Som coach ställer vi frågor men vi radar inte bara upp frågorna: vi lyssnar på svaren och bygger in dem i kommande frågor.

Användbara frågor kan vara:

  • Vad har gått åt rätt håll…?
  • Vad är det bästa, eller minst dåliga, som har hänt?
  • Hur gjorde du då?
  • Vad hoppas du på framåt?
  • Vad är viktigt för dig?
  • Vad har du gjort tidigare som fungerade bra eller till viss del?
  • Hur gjorde du för att anstränga dig?
  • Vad var till hjälp?
  • Vad blev en positiv skillnad för dig?
  • Vilket är ditt bästa råd till dig själv för att… ex ta väl hand om dig själv redan idag/gå framåt?

Under och mellan träffarna arbetar eleverna med det fokus eleven valt under det aktuella temat: till exempel ”glädje” eller ”ha goda relationer”. Syftet med att eleven själv väljer sitt fokus är att skapa delaktighet och få till en överenskommelse om vad gruppsamtalen ska handla om, inom ramen för psykisk hälsa.

I lösningsfokuserad coachning får individen själv bestämma vad som är viktigast att samtala om. I SIM har vi dock en normativ modell där detta samtal sker inom ramen för psykisk hälsa och skoltrivsel. Förutom att fokusera på när eleverna upplevt sitt fokus bjuds eleverna in till att konkret arbeta för att utveckla eller förbättra någon förmåga eller färdighet och kopplat till detta göra något konkret som kan bidra till det valda fokuset. Till exempel att glädje kan upplevas än mer och vid fler tillfällen. Här behöver eleven själv, med coachande stöd från gruppcoachen och från sina klasskamrater, fundera över vilken färdighet och vilket agerande som kan vara till hjälp, och vilken ansträngning som eleven behöver göra för att lyckas göra det. Det följs upp i kommande träffar genom att fokusera på det som har fungerat bra, gått åt rätt håll eller som eleven har ansträngt sig för att försöka göra.

Referenser

  1. Michie S, van Stralen MM, West R. The behaviour change wheel: a new method for characterising and designing behaviour change interventions. Implementation Science. 2011:23;6:42.
  2. Michie S, Richardson M, Johnston M, Abraham C, Francis J, Hardeman W, Eccles MP, Cane J, Wood CE. (2013). The Behavior Change Technique Taxonomy (v1) of 93 hierarchically clustered techniques: building an international consensus for the reporting of behavior change interventions, Annals of Behavioral Medicine, 2013;46(1): 81-95.
  3. Quirk K, Miller S, Duncan B, Owen J. Group Session Rating Scale: Preliminary psychometrics in substance abuse group interventions. Counselling and Psychotherapy Research.
    2012;1-7.